Allmänt stöd under arbetslöshetstiden | Privatpersoner | FPAGå till innehållet

Avbrott i användningen av hälsovårdsavgiften i MittFPA: Det går inte att betala hälsovårdsavgiften för högskolestuderande 30.3.2026–2.4.2026 Läs mer

Allmänt stöd under arbetslöshetstiden

Allmänt stöd är en arbetslöshetsförmån som betalas av FPA. Stödet tryggar din försörjning när du söker arbete.

Det allmänna stödet ersätter 1.5.2026 arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen från FPA. Avsikten är att senare utvidga det allmänna stödet så att det också ersätter andra förmåner. Läs mer om allmänt stöd.

Får du grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd?

Om du får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd börjar FPA betala allmänt stöd till dig från och med 1.5. Du behöver inte kontakta FPA.

Håll din jobbsökning fortsättningsvis i kraft hos sysselsättningstjänsterna och lämna in en anmälan om arbetslöshetstid i MittFPA regelbundet med fyra veckors mellanrum.

Kan du få allmänt stöd?

Du kan få allmänt stöd om du är arbetslös och

  • 18–64 år
  • stadigvarande bosatt i Finland
  • har anmält dig hos sysselsättningstjänsterna i din hemkommun via tjänsten Jobbmarknaden (jobbmarknaden.fi)
  • inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning eller redan har fått inkomstrelaterad dagpenning för maximitiden från arbetslöshetskassan.

Du kan få allmänt stöd så länge du är arbetslös, eftersom stödets längd inte har begränsats.

Om du har löneinkomster kan du få jämkat allmänt stöd. Då jämkas det allmänna stödet med dina löneinkomster, det vill säga din lön minskar det allmänna stödets belopp.

Också andra inkomster än löneinkomster kan sänka det allmänna stödets belopp. Det allmänna stödet är alltså behovsprövat. Vid behovsprövningen beaktas till exempel kapitalinkomster och vissa förmåner.

Vi beaktar inkomsterna till bruttobeloppet.

Väntetid om du saknar yrkesexamen eller högskoleexamen

Om du saknar yrkesutbildning eller högskoleexamen kan du få allmänt stöd först efter en väntetid. Gymnasieutbildning är inte en yrkesutbildning. Väntetiden gäller alla arbetssökande oberoende av ålder.

Ingen väntetid tillämpas om du ansöker om allmänt stöd direkt efter att maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning har uppnåtts.

Hur lång är väntetiden?

Väntetiden är 21 veckor, alltså cirka 5 månader. Väntetiden börjar när

  • du blir arbetslös och anmäler dig som arbetslös arbetssökande
  • dina studier på heltid upphör och du anmäler dig som arbetslös arbetssökande
  • tiden utan ersättning, dvs. karenstiden, upphör
  • skyldigheten att vara i arbete har fullgjorts.

Om du är under 25 år och sysselsättningstjänsterna har ålagt dig en skyldighet att vara i arbete, börjar väntetiden först efter att du har uppfyllt skyldigheten.

Läs mer om skyldigheten att vara i arbete för personer under 25 år.

Väntetiden förkortas av sådana hela kalenderveckor under vilka

  • du har varit i ett arbete som kan räknas in i arbetsvillkoret
  • du har varit sysselsatt som företagare och arbetet kan räknas in i arbetsvillkoret för företagare
  • du har fått en arbetslöshetsförmån under de föregående 2 åren
    • Väntetiden förkortas också av sådana veckor under vilka du skulle ha haft rätt till en arbetslöshetsförmån men inte fått den på grund av väntetid, behovsprövning eller självrisktid.
  • du har fått arbetslöshetsförmåner i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz under de 2 föregående åren.

Däremot kan till exempel inte arbetsveckor som gjorts under karenstid dras av från väntetiden.

Hur mycket allmänt stöd kan jag få?

Det allmänna stödet är
37,21 euro/dag
Det genomsnittliga stödet är
800,02 euro/månad

Det allmänna stödet betalas för 5 dagar per vecka (också för helgdagar som inte inträffar under veckoslut). Du betalar skatt på det allmänna stödet.

Du kan få allmänt stöd även om du får deltidsarbete eller ett heltidsarbete som varar i högst 2 veckor. Då betalas det allmänna stödet jämkat, det vill säga till ett mindre belopp beroende på hur mycket du tjänar. 

Inkomster som minskar det allmänna stödet

Det allmänna stödets belopp minskas av

  • dina egna löneinkomster
  • dina föräldrars inkomster om du bor tillsammans med dem
  • andra inkomster än dina löneinkomster, till exempel förmåner och kapitalinkomster.

Vi beaktar inkomsterna till bruttobeloppet.

Din partners inkomster inverkar inte på det allmänna stödets belopp.

De egna löneinkomsternas inverkan på det allmänna stödet

Om du får lön för exempelvis deltidsarbete, minskar det allmänna stödets belopp. Du får då jämkat allmänt stöd.

Inverkan av föräldrarnas inkomster på det allmänna stödet

Om du bor tillsammans med dina föräldrar kan deras inkomster inverka på beloppet av ditt allmänna stöd. I ansökan kan du meddela dina föräldrars inkomster om du bor tillsammans med dem. Om du inte meddelar inkomsterna är beloppet av ditt allmänna stöd 35 procent av fullt belopp.

Om du påvisar att dina föräldrar inte kan stödja dig ekonomiskt kan du få allmänt stöd till fullt belopp. Det kan till exempel vara fråga om en situation där dina föräldrar har stora utgifter för skulder.

Om du deltar i sysselsättningsfrämjande service kan du få allmänt stöd till fullt belopp även om du bor med dina föräldrar.

Ditt stöd minskas heller inte om dina föräldrars inkomster sammanlagt är högst 2 500 euro per månad. Inkomstgränsen höjs med 106 euro per månad för varje minderårigt barn som dina föräldrar försörjer och som bor i samma hushåll.

Du får allmänt stöd till fullt belopp om föräldrarnas inkomster inte överstiger inkomstgränsen
Föräldrarnas familjesituationInkomstgräns €/mån.
Inga barn att försörja2 500
1 barn2 606
2 barn2 712
3 barn2 818
4 barn2 924
5 barn eller fler3 030

Om dina föräldrars inkomster överstiger den här inkomstgränsen minskas beloppet av ditt allmänna stöd.

Om dina föräldrars inkomster överstiger inkomstgränsen som berättigar till allmänt stöd till fullt belopp minskar ditt stödbelopp. Ditt stöd minskas då med hälften av dina föräldrars inkomster som överstiger inkomstgränsen. Du får ändå alltid minst 35 procent av det allmänna stödets fulla belopp.

Dina föräldrars inkomster, för 35 % av allmänt stöd

Föräldrarnas familjesituation

Föräldrarnas inkomster, €/mån.
Inga barn att försörja3 540
1 barn3 646
2 barn3 752
3 barn3 858
4 barn3 964
5 barn eller fler4 070
Exempel 1

Jonatan får allmänt stöd och bor med sin mamma. I hemmet bor också hans åttaåriga bror. Mammans lön är 3 000 euro per månad. Mamman har inga kostnader för arbetsresor som kan dras av från löneinkomsterna, men hon betalar 84 euro per år i medlemsavgift till arbetslöshetskassan. Avgiften dras av från hennes inkomster.

Av det allmänna stödets fulla belopp (37,21 euro per dag) minskas 50 procent av moderns inkomster som överskrider inkomstgränsen (2 606 euro). Jonatan får 30 euro om dagen i allmänt stöd.

Exempel 2

Ellen bor med sin mamma och pappa och ansöker om allmänt stöd. Ellen är myndig. I hushållet bor också Ellens tre minderåriga syskon. Eftersom det i familjen finns tre minderåriga barn att försörja får föräldrarnas inkomster vara högst 2 818 euro per månad för att Ellen ska få mer allmänt stöd än bara 35 procent av det fulla beloppet. Föräldrarnas sammanlagda inkomster är dock 4 500 euro per månad. Utifrån det får Ellen allmänt stöd till 35 procent av det fulla beloppet.

Ellen lämnar in en utredning till FPA om att föräldrarna omfattas av skuldsanering. Föräldrarna kan inte stödja sin myndiga dotter ekonomiskt, eftersom det i familjen också finns minderåriga barn att försörja. Ellen får allmänt stöd till fullt belopp.

Om du bor med bara en förälder inverkar endast hens inkomster på ditt allmänna stöd.

Hur andra förmåner inverkar på det allmänna stödet 

Om du får andra förmåner dras deras belopp i regel direkt av från det allmänna stödet. Om du har en förmån som betalas ut varje månad räknas beloppet per dag ut genom att beloppet för en hel månad divideras med 21,5.

Om du får stöd för hemvård av barn (hemvårdsstöd) dras det av från ditt allmänna stöd.

Också det hemvårdsstöd som din partner får kan dras av från ditt allmänna stöd, eftersom hemvårdsstödet är ett gemensamt stöd för familjen. 

Din partners hemvårdsstöd dras av från ditt allmänna stöd, om din partner

  • regelbundet arbetar deltid
  • studerar
  • har inkomster från eget företag.

Din partners hemvårdsstöd dras dock inte av från ditt allmänna stöd i följande situationer:

  • Din partner är helt arbetslös.
  • Din partner sköter barnet på heltid och har därför inte rätt till en arbetslöshetsförmån.
  • Din partner får utöver hemvårdsstöd också föräldradagpenning.
Exempel

Mona är arbetslös och får allmänt stöd. Hennes partner Mathias sköter deras barn hemma och får hemvårdsstöd. Mathias har då och då ströjobb. Därför dras hans hemvårdsstöd av från Monas allmänna stöd. Om Mathias inte arbetade skulle hans hemvårdsstöd inte dras av från Monas allmänna stöd.

Till exempel följande förmåner inverkar inte på det allmänna stödets belopp:

  • barnbidrag
  • underhållsstöd
  • utkomststöd
  • allmänt bostadsbidrag
  • handikappbidrag.

Hur andra inkomster än löneinkomster inverkar på det allmänna stödet

Dina kapitalinkomster och andra inkomster kan minska beloppet av det allmänna stödet. De är alltså inkomster som beaktas vid behovsprövningen.

Kapitalinkomster är till exempel hyres-, skogs-, ränte- och utdelningsinkomster (även utdelningsinkomster som betalas in på ett aktiesparkonto).

Andra inkomster som också inverkar på det allmänna stödets belopp är

  • stöd för närståendevård
  • arvode till familjevårdare
  • ersättningar för upphovsrätt
  • partiell förtida ålderspension.

Det allmänna stödets belopp kan också minskas av sådana kapitalinkomster och andra inkomster än löneinkomster som du har fått under andra tider än arbetslöshetstiden. Återkommande inkomster, till exempel utdelning, fördelas jämnt som inkomst över ett år.

Meddela förändrade inkomster

Vi får uppgifter om dina kapitalinkomster och andra inkomster från beskattningsuppgifterna och inkomstregistret. I första hand använder vi oss av uppgifter i enlighet med den senast fastställda beskattningen. Om dina inkomster har förändrats betydligt ska du meddela oss det.

Inkomstgränser för kapitalinkomster och andra inkomster än löneinkomster

Inkomstgränsen för kapitalinkomster och andra inkomster än löneinkomster är 311 euro per månad. Du kan få sådana här inkomster upp till inkomstgränsen utan att de inverkar på ditt stöd. Om du har över 311 euro per månad i sådana inkomster dras hälften av de inkomster som överstiger inkomstgränsen av från ditt allmänna stöd.

Om du har löneinkomster kan du få jämkat allmänt stöd. Vid jämkningen beaktas alltså lönen och vid behovsprövningen alla andra inkomster.

Exempel

Lisa får 411 euro per månad i kapitalinkomster. Den andel som överstiger inkomstgränsen är 100 euro (411 euro - 311 euro). Av det här beloppet dras hälften, dvs. 50 euro, av från det allmänna stödet.

Du kan få inkomster upp till en viss gräns utan att de inverkar på ditt stöd. Se inkomstgränserna för kapitalinkomster och andra inkomster än löneinkomster.

Dina andra inkomster än löneinkomster minskar heller inte ditt allmänna stöd när du deltar i sysselsättningsfrämjande service.

På grund av behovsprövningen kan det allmänna stödets belopp vara mindre än den arbetslöshetsförmån som du fått före 1.5.2026. Om du får allmänt bostadsbidrag och ditt hushålls inkomster minskar med 200 euro per månad eller mer, ska du ansöka om justering av bostadsbidraget.

Du kan ansöka om allmänt stöd från 1.5.2026

För att du ska kunna ansöka om allmänt stöd ska du anmäl dig som arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna i din hemkommun via tjänsten Jobbmarknaden (jobbmarknaden.fi)Du kan inte få allmänt stöd, om du inte har anmält dig som arbetslös arbetssökande.

Vi publicerar anvisningar om hur man ansöker om allmänt stöd på den här sidan 1.5.2026.

Får du grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd?

Om du får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd börjar FPA betala allmänt stöd till dig från och med 1.5. Du behöver inte kontakta FPA.

Håll din jobbsökning fortsättningsvis i kraft hos sysselsättningstjänsterna och lämna in en anmälan om arbetslöshetstid i MittFPA regelbundet med fyra veckors mellanrum.

Har du frågor?

Ring FPA:s kundtjänst.
020 692 230
020 692 230

 

Senast ändrad 31.3.2026