Kan du få utkomststöd?

I samband med utkomststöd räknas myndiga barn inte till samma familj som föräldrarna, även om de bor i samma bostad. Ett myndigt barn ska ansöka om utkomststöd med en egen ansökan. Ett myndigt barns inkomster, tillgångar och utgifter inverkar inte på de andra familjemedlemmarnas utkomststöd.

Minderåriga barn hör i samband med utkomststöd till samma familj som sina föräldrar. Ett minderårigt barns inkomster inverkar ändå inte på familjens utkomststöd om inkomsterna är små och oregelbundna. Om barnet till exempel har ett sommarjobb som varar mindre än 3 månader inverkar lönen för sommarjobbet inte på familjens utkomststöd.

Föräldrar är skyldiga att försörja sina barn tills barnen fyller 18 år. Ett minderårigt barn som inte bor tillsammans med sina föräldrar kan ansöka om utkomststöd med en egen ansökan. Då ett minderårigt barn ansöker om utkomststöd reder vi ändå ut föräldrarnas inkomster och tillgångar samt vilka möjligheter föräldrarna har att sköta sin försörjningsplikt. Om en försörjningspliktig person har försummat försörjningen avsiktligt, kan stödet eller en del av det återkrävas av den försörjningspliktiga.

Personer som bor i samma bostad kan utgöra ett gemensamt hushåll utan att nödvändigtvis utgöra en familj. Då ska de ansöka om utkomststöd var för sig. Till exempel vuxna syskon eller vänner som bor tillsammans utgör var för sig en familj och ska därför ansöka om utkomststöd med en egen ansökan. Deras inkomster, tillgångar och utgifter beaktas som separata helheter.

För personer som bor i gemensamt hushåll är utkomststödets grunddel 85 procent av grunddelen för ensamstående, eftersom levnadskostnaderna per person är lägre i gemensamma hushåll än för ensamstående.

Om du är arbetslös och 18–65 år gammal, ska du innan du ansöker om utkomststöd anmäla dig som heltidsarbetssökande hos sysselsättningstjänsterna i din hemkommun. Den här skyldigheten gäller även 17-åringar som har fullgjort sin läroplikt.

Anmäl dig som arbetssökande på Jobbmarknaden (jobbmarknaden.fi).

Ta reda på om du kan få någon arbetslöshetsförmån från din arbetslöshetskassa eller FPA.

Om du ansöker om utkomststöd men inte har anmält dig hos sysselsättningstjänsterna, kan vi bli tvungna att sänka utkomststödets grunddel med 50 procent.

Håll jobbsökningen i kraft och följ sysselsättningsplanen

Det är viktigt att du håller jobbsökningen i kraft och följer sysselsättningsplanen. Om du i något skede förlorar din rätt till arbetslöshetsförmåner på grund av karens eller skyldighet att vara i arbete, kan vi bli tvungna att sänka grunddelen av ditt utkomststöd.

Läs mer

Du behöver inte anmäla dig hos sysselsättningstjänsterna och din grunddel behöver inte sänkas, om du

• arbetar som löntagare minst 30 timmar i veckan
• är företagare eller sysselsätter dig själv och tjänar minst lika mycket i företagarinkomst som arbetsmarknadsstödet per månad
• studerar på heltid och finansierar dina studier med de primära förmånerna för studerande, såsom studiestöd och studielån
• är arbetsoförmögen och får någon av följande förmåner
  • sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning
  • sjukpension
  • rehabiliteringsstöd eller en förmån som betalas på grundval av full arbetsoförmåga
• har ålderspension eller förtida ålderspension
• har rätt till graviditetspenning eller får särskild graviditetspenning, föräldrapenning eller specialvårdspenning, eller om du har beviljats ledighet på grund av graviditet och förlossning eller vård av barn
• får avträdelsestöd för lantbruksföretagare
• får rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall på grund av rehabilitering
• har arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna
• på grund av institutionsvård är förhindrad att ta emot arbete
• vårdar ett barn under 3 år hemma och får hemvårdsstöd
• jobbar som familjevårdare minst 4 timmar per dag
• jobbar som närståendevårdare minst 4 timmar per dag
• fullgör värnplikt eller civiltjänst
• av någon annan orsak som motsvarar de ovanstående är förhindrad att ta emot arbete.

Innan du ansöker om utkomststöd ska du alltid ta reda på om du kan få andra inkomster, annan försörjning eller andra förmåner. Det kan till exempel vara fråga om

• studiepenning och studielån
• studiestödets bostadstillägg
• allmänt bostadsbidrag i vissa situationer (t.ex. om du har ett barn som bor i samma bostad som du)
• sjukdagpenning
• rehabiliteringspenning.

Om du inte kan få studiestöd eller någon annan förmån måste du i första hand klara dig på något annat sätt än med hjälp av utkomststöd (t.ex. genom förvärvsarbete mer än 30 timmar i veckan). Också under sommaren förutsätts du jobba eller aktivt söka jobb, eller studera och ansöka om studiestöd för sommaren. Om du varken får de primära förmånerna för studerande eller har förvärvsinkomster och du ansöker om utkomststöd, kan vi bli tvungna att sänka din grunddel.

Ansök om studielån innan du ansöker om utkomststöd

Vi räknar studielån som inkomst för dig

Alla studerande som har fyllt 18 år och som ansöker om utkomststöd förutsätts ansöka om studielån. I samband med utkomststöd beaktas studielån som inkomst för dig under den tid då du har rätt till studiestöd. Studielån som inte har lyfts beaktas som inkomst också under sommaren.

Vi räknar studielån som inkomst för dig även om du inte har ansökt om statsgaranti eller lån trots att du hade kunnat få det. Om banken inte beviljar dig studielån ska du lämna in ett intyg från banken över detta.

Sänkning av grunddelen för studerande

De primära förmånerna för heltidsstuderande är i regel studiestöd och bostadstillägg samt studielån. Om du inte får de här förmånerna måste du försörja dig på något annat sätt, till exempel genom förvärvsarbete. Som tillräcklig försörjning betraktas arbete som utförs minst 30 timmar i veckan.

Om du inte kan försörja dig på dessa sätt och ansöker om utkomststöd, måste du anmäla dig hos sysselsättningstjänsterna som arbetslös heltidsarbetssökande och ansöka om arbetslöshetsförmåner. Detta innebär vanligtvis att du måste sluta studera. Om du fortsätter att studera, inte kan försörja dig på de här sätten och du ansöker om utkomststöd, kan vi bli tvungna att kan vi bli tvungna att sänka beloppet av din grunddel. 

Om du studerar för din första yrkesinriktade examen och den maximala stödtiden har tagit slut, kan du vid behov ansöka om utkomststöd för tre månader. Efter det kan stödet beviljas för en ny begränsad tid på tre månader, om du lägger fram en utredning om hur studierna framskrider och när du blir klar med dem. Grunddelen av utkomststödet sänkas inte i dessa situationer.

Innan du ansöker om utkomststöd från FPA ska du ta reda på om du kan få någon av de primära förmånerna för företagare. Sådana är till exempel startpeng för blivande företagare eller en arbetslöshetsförmån som betalas till personer som har företagandet som bisyssla. 

Läs när en företagare kan få en arbetslöshetsförmån från FPA.

Närmare information får du också hos sysselsättningstjänsterna (jobbmarknaden.fi).

Det är inte meningen att utkomststödet ska vara ett skydd mot de ekonomiska risker som hör till företagande eller att det ska täcka utgifterna för företagsverksamheten.

Om du är företagare och ansöker om utkomststöd kontrollerar vi företagsverksamhetens resultat. Bifoga blanketten Företagares inkomstutredning TO 4r (pdf) till din ansökan.

Om du inte tjänar minst lika mycket som arbetsmarknadsstödet (dvs. cirka 595 euro per månad) på din företagarverksamhet, anser vi att den inte är lönsam. Du får då en tidsfrist på månad inom vilken du måste få företagsverksamheten lönsam eller avsluta den.  Därefter måste du innan du ansöker om utkomststöd anmäla dig hos sysselsättningstjänsterna i din hemkommun som heltidsarbetssökande och ansöka om en arbetslöshetsförmån.

Detta gäller också personer som är sysselsatta i eget arbete, till exempel frilansare, idrottare och influerare i sociala medier.

Om du inte anmäler dig hos sysselsättningstjänsterna inom en månad efter uppmaningen, kan vi bli tvungna att sänka utkomststödets grunddel med 50 procent från och med följande månad tills du anmäler dig som arbetssökande och ansöker om en arbetslöshetsförmån.

Om du fortsätter med din olönsamma företagsverksamhet och ansöker om utkomststöd, kan vi bli tvungna att sänka din grunddel.

Du kan få utkomststöd för en del av klientavgifterna för boendeservice, om ditt välfärdsområde inte har beviljat dig betalningsbefrielse eller en sänkning av avgifterna.

Gemenskapsboende och tjänster som tillhandahålls i hemmet

Om du bor i en enhet för gemenskapsboende eller om välfärdsområdet tillhandahåller tjänster i ditt hem, betalar du en månadsavgift för de här tjänsterna. Utöver månadsavgiften kan du ha utgifter till exempel i form av klientavgifter inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vi kan bevilja dig utkomststöd för en del av de här avgifterna om ditt välfärdsområde inte har beviljat dig betalningsbefrielse eller en sänkning av avgifterna. Vänd dig till ditt välfärdsområde för närmare information om betalningsbefrielse.

Utkomststöd för tjänster som tillhandahålls i hemmet kan beviljas för räkningar för hemvård och trygghetstjänster. Du kanske också betalar för stödtjänster, såsom måltids- och städtjänster. För de här utgifterna kan du ändå inte få utkomststöd separat, eftersom utgifter för mat och hygien i hemmet redan ingår i utkomststödets grunddel.

Om du bor i en enhet för gemenskapsboende kan du få utkomststöd för boendeutgifter och utgifter som hänför sig till hälso- och sjukvård och omsorg, till exempel för tjänster i anslutning till bastubad och personlig hygien.

Om du ansöker om utkomststöd ska du bifoga en kopia av beslutet om service- och klientavgift till din ansökan. Om innehållet i den service du får inte har specificerats i beslutet om klientavgift ska du lämna in en utredning där tjänsternas andel av avgiften framgår. Ange andelarna i euro eller procent.

Serviceboende med heldygnsomsorg

Om du bor i en bostad för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg betalar du en klientavgift, vars storlek bestäms utifrån dina inkomster. Klientavgiften täcker alla de tjänster du får, till exempel maten.

Efter att klientavgiften tagits ut ska det bli kvar minst 182 euro per månad för ditt personliga bruk. Det här beloppet är avsett för kläder, telefonräkningar, personlig hygien, eventuella självriskandelar för transporter och andra motsvarande utgifter som inte ingår i den service du får.

Du kan få utkomststöd till exempel för räkningar för tandvård inom den offentliga hälso- och sjukvården eller för resekostnader för besök inom hälso- och sjukvården. Du kan få utkomststöd också för sådana boendeutgifter för serviceboende med heldygnsomsorg som inte har dragits av från klientavgiften i beslutet om klientavgift. Du kan dock inte få utkomststöd för boendeutgifter som har dragits av helt och hållet i beslutet om klientavgift. 

Om du ansöker om utkomststöd beaktar vi som din inkomst det belopp på minst 182 euro per månad som reserverats för ditt personliga bruk. Det exakta beloppet framgår av beslutet om din klientavgift. Också sådana inkomster och tillgångar som inte har beaktats i beslutet om klientavgift inverkar på utkomststödet. Det belopp som motsvarar grunddelen av ditt utkomststöd är 182 euro, som är det minimibelopp som reserveras för personligt bruk vid serviceboende med heldygnsomsorg.

Innan du ansöker om utkomststöd från FPA ska du ta reda på om du kan få militärunderstöd.

Du kan få utkomststöd för sådana utgifter som militärunderstödet inte täcker. En sådan utgift är till exempel hemförsäkringspremier. Under tjänstgöringstiden kan du i regel inte få utkomststöd för övriga utgifter, eftersom du får dagpenning samt inkvartering, mat, hälso- och sjukvård och kläder avgiftsfritt på ditt tjänstgöringsställe.

Alla som vistas i Finland är skyldiga att försörja sig.

Vid behov utreder vi separat för varje sökande om vistelsen i Finland är stadigvarande eller tillfällig.

Person eller familj som är stadigvarande bosatt i Finland

En person eller en familj som vistas stadigvarande i Finland kan få utkomststöd, om hushållets alla disponibla inkomster och tillgångar inte räcker till för nödvändiga utgifter, såsom utgifter för mat och boende. Som inkomster räknas också eventuella inkomster och tillgångar utomlands.

Läs mer om hur inkomster och tillgångar inverkar på utkomststödet.

Person eller familj som vistas tillfälligt i Finland

Om du vistas tillfälligt i Finland ska du först ta reda på om du kan få hjälp med penningärenden och din hemresa på något annat sätt. Det kan handla om exempelvis överföring av pengar, din försäkring eller hjälp från ditt hemlands beskickning.

Även personer som bara vistas tillfälligt i landet har rätt att i brådskande situationer få stöd för att trygga nödvändig försörjning och omsorg. Om din situation är brådskande kan FPA bevilja till exempel en betalningsförbindelse för mat och för nödvändiga receptbelagda läkemedel. Välfärdsområdets socialservice hjälper till med att ordna brådskande tillfällig inkvartering.

Om du är i akut behov av utkomststöd kan du ringa vårt servicenummer 020 692 227 eller komma på besök.

Asylsökande

Om du är asylsökande och omfattas av mottagningstjänsterna har du inte rätt att få utkomststöd. Det här beror på att finska staten svarar för din försörjning och erbjuder övriga tjänster inom ramen för mottagningstjänsterna.

Personer som har flytt kriget i Ukraina

Läs om rätten till utkomststöd för personer som flytt kriget i Ukraina.

Förmåner från FPA kan inverka på uppehållstillstånden och beviljandet av medborgarskap 

En del förmåner från FPA kan inverka på beviljandet av finskt medborgarskap och på uppehållstillstånden. FPA kan dock inte svara på frågor om uppehållstillstånd och ansökan om medborgarskap. Närmare information om hur förmånerna inverkar i de här situationerna får du av Migrationsverket (migri.fi).