Rehabiliteringsplan för rehabiliterande psykoterapi

När en FPA-kund ansöker om rehabiliterande psykoterapi ska han eller hon bifoga en rehabiliteringsplan till sin ansökan.

Om kunden ansöker om rehabiliterande psykoterapi för första gången måste det i rehabiliteringsplanen ingå en psykiaters, barnpsykiaters eller ungdomspsykiaters bedömning av patientens diagnos och rehabiliteringsbehov. Ett läkarutlåtande B av en psykiater räcker som bilaga till ansökan ifall det innehåller motsvarande uppgifter som en rehabiliteringsplan.

På den här sidan finns anvisningar för följande situationer i anslutning till att man gör upp en rehabiliteringsplan:

Bedömningen av behovet av rehabiliterande psykoterapi och en missbruksanamnes är viktiga delar av den rehabiliterande psykoterapiprocessen och rehabiliteringsplanen.

Läs mer om rehabiliterande psykoterapi (Privatpersoner).

Ett noggrant uppgjort utlåtande är till patientens fördel

Ett läkarutlåtande som gjorts upp noggrant minskar FPA:s behov att begära tilläggsutredningar. Då går också handläggningen av ansökan snabbare. Ur patientens synvinkel är det viktigt att få FPA:s beslut på ansökan så snabbt som möjligt.

Bedömning av behovet av rehabiliterande psykoterapi

Bedömningen av behovet av rehabiliterande psykoterapi är en process som framskrider under behandlingen. Rehabiliterande psykoterapi kan inledas först efter att kunden har fått lämplig vård i minst tre månader efter att diagnosen ställdes.

Patienten ska få den terapeutiska behandling som han eller hon behöver redan i början av vården. Behandlingen i inledningsskedet kan innehålla t.ex. korttidspsykoterapi eller annat psykosocialt stöd i enlighet med riktlinjerna för god medicinsk praxis.

När patienten har fått lämplig medicinsk och terapeutisk vård i minst tre månader bedömer vårdenheten behovet av rehabiliterande psykoterapi. Därutöver bedömer vårdenheten om det är rätt tidpunkt för rehabiliterande psykoterapi och om patienten klarar av att delta i rehabiliterande psykoterapi. 

Den psykiater som bedömer behovet av rehabiliterande psykoterapi ska träffa patienten personligen, antingen ansikte mot ansikte eller på distansmottagning.

Vårdrelationen med den behandlande psykiatern, företagsläkaren eller en annan behandlande läkare ska fortsätta också under den rehabiliterande psykoterapin. Terapirelationen i samband med rehabiliterande psykoterapi ersätter inte en vårdrelation med en vårdenhet.

Bedömning av användning av rusmedel

Om rehabiliteringen har som mål att stödja arbets- eller studieförmågan kan FPA bevilja din patient rehabiliterande psykoterapi.

Om rehabiliteringen däremot huvudsakligen har som mål att patienten ska bli fri från rusmedel är det fråga om missbrukarrehabilitering. Ansvaret för att ordna missbrukarrehabilitering vilar på kommunen. FPA varken ordnar eller ersätter missbrukarrehabilitering.

Varje rehabiliteringsplan som upprättats för rehabiliterande psykoterapi ska innehålla en missbruksanamnes samt en utredning om huruvida patienten använder läkemedel och i så fall vilka läkemedel han eller hon eventuellt använder.

FPA kan ersätta rehabiliterande psykoterapi när behandlingen av det eventuella missbruksproblemet är i ett sådant skede att den rehabiliterande psykoterapin kan ge önskat resultat.

Om du bedömer att din patient kan ha ett missbruksproblem ska du bifoga en utredning om laboratorieresultat eller drogtest till rehabiliteringsplanen eller B-utlåtandet.

Se riktlinjerna för god medicinsk praxis gällande behandling av missbruk och beroende (kaypahoito.fi)

Fastställande av missbruksproblem

Om din patient har ett missbruksproblem ska du beskriva problemet i rehabiliteringsplanen genom att besvara följande frågor:

  • Är det är fråga om rekreationsbruk, riskkonsumtion eller missbruk?
  • Hur påverkar användningen av rusmedel patientens arbets- och studieförmåga samt funktionsförmåga?
  • Har patienten svårt att sköta sina skyldigheter p.g.a. baksmälla?
  • Är patienten ofta frånvarande från sitt arbete eller sina studier p.g.a. att han eller hon använder rusmedel?
  • Är patientens sociala kontakter förknippade med användning av rusmedel eller personer som använder rusmedel?

En måttlig alkoholkonsumtion eller ett sporadiskt cannabisbruk utgör inte hinder för beviljande av rehabiliterande psykoterapi.

Däremot kan ett regelbundet cannabisbruk (t.ex. varje vecka) utgöra ett hinder för att rehabiliterande psykoterapi beviljas. Vad gäller andra droger kan även en sporadisk användning utgöra ett hinder för beviljande av rehabiliterande psykoterapi.

Se riktlinjerna för god medicinsk praxis gällande behandling av missbruk och beroende (kaypahoito.fi)

Bekräftelse av en diagnos

Ett villkor för att rehabiliterande psykoterapi ska beviljas är att patienten har en behörigt diagnostiserad psykisk störning.

Om din patient har ett missbruksproblem förutsätter en pålitlig diagnos av en psykisk störning i regel att något av följande villkor uppfylls:

  • patienten använder inte rusmedel i 4 veckor före diagnostiseringen
  • symptomen för den psykiska störningen har börjat innan användningen av rusmedel
  • patienten har symptom under tidsperioder då han eller hon inte använder rusmedel
  • symptomen är långvariga. 

Om patientens drogmissbruk har varigt långvarigt eller omfattande kan fastställandet av en pålitlig diagnos av en psykisk störning kräva att patienten avstår från rusmedel betydligt längre än 4 veckor.

Behandling av missbruksproblem

Behandlingen av missbruksproblemet ska ske på så sätt att det inte hindrar en framgångsrik terapi.

I rehabiliteringsplanen ska du besvara följande frågor:

  • Hurdan vård har patienten fått?
  • Hurdana resultat har man uppnått med behandlingen av missbruksproblemet?
  • Hur följer man upp patientens användning av rusmedel eller det att patienten avstår från rusmedel?

Se riktlinjerna för god medicinsk praxis gällande behandling av missbruk och beroende (kaypahoito.fi)

Så här skriver du en rehabiliteringsplan eller ett läkarutlåtande B

När behovet av rehabiliterande psykoterapi har bedömts i samband med att patienten får lämplig vård, och en missbruksanamnes har upprättats, ska du i rehabiliteringsplanen eller B-utlåtandet ange följande uppgifter om patienten:

  • anamnes
    • utredning om den psykiska störningens förlopp och nuvarande tillstånd
      • de viktigaste händelserna och vändpunkterna i patientens liv
      • traumatiska livshändelser
    • perioder av arbetsoförmåga förorsakade av sjukdomen
    • sjukhusvård
    • medicinering
    • användning av rusmedel
    • övriga sjukdomar samt omständigheter som försvårar livssituationen
  • nuläge
    • symptom och funktionsförmåga
    • undersökningsfynd i fråga om symptom och funktionsförmåga
    • resultat som fåtts genom eventuella mätinstrument för bedömning av funktionsförmågan
  • livssituation och arbetssituation
    • resultat som fåtts genom eventuella mätinstrument för bedömning av arbetsförmåga
  • en på behörigt sätt ställd diagnos av psykisk störning, inklusive ICD-10-koden
  • eventuella missbruksdiagnoser eller övriga diagnoser, inklusive ICD-10-koderna

I rehabiliteringsplanen eller utlåtandet ska du även besvara följande frågor som hänför sig till rehabiliteringsformen och patientens färdigheter:

  • Vilka vård- eller rehabiliteringsformer har man använt sig av eller övervägt före rekommendationen om rehabiliterande psykoterapi?
  • Varför är inte andra vård- eller rehabiliteringsformer (t.ex. kristerapi eller korttidsterapi) tillräckliga eller varför kommer de inte i fråga?
  • Hur påverkar den psykiska störningen patientens arbets- eller studieförmåga?
  • Varför behöver patienten rehabiliterande psykoterapi?
  • Vilka mål har ställts upp för den rehabiliterande psykoterapin?
  • Hur bedömer du inverkan av rehabiliterande psykoterapi på patientens studie- eller arbetsförmåga?
  • Hurdana är resultaten från tidigare behandling och rehabilitering?
  • Hurdana förändringar hoppas patienten på?
    • Beskriv de konkreta målen som ställts upp för studierna eller arbetslivet.
  • Är patienten redo att ändra sitt agerande?
  • Hurdan är patientens förmåga att aktivt delta i terapi?
    • Klarar patienten av att delta i en ömsesidig diskussion?
    • Kan patienten bearbeta sina känslor på ett behärskat sätt?

I rehabiliteringsplanen eller utlåtandet ska du även ange följande uppgifter:

  • målet med den rehabiliterande psykoterapin
  • terapins längd och antalet besök per år
  • vilken terapiform och inriktning för psykoterapi du rekommenderar
  • en plan för hur patientens vård ska framskrida under den rehabiliterande psykoterapin (genom uppföljning av en psykiater, företagsläkare eller annan behandlande läkare)
  • en rekommendation om handledningsbesök för en anhörig till en ung i åldern 16–25 år samt motiveringar till att besöken behövs.

I rehabiliteringsplanen eller utlåtandet ska du även ange följande ansvarspersoner:

  • namnet på den terapeut som har hand om den rehabiliterande psykoterapin (om känt)
  • namnet på den terapeut som närvarar vid de anhörigas eventuella handledningsbesök, om det är en annan än klientens terapeut (och om man redan vet vilka terapeuterna är)
  • den behandlande psykiatern eller den vårdansvariga enheten inom den offentliga hälso- och sjukvården, inklusive kontaktinformation
    • en plan för samarbetet med psykiatern eller någon annan vårdenhet, terapeuten och klienten.

Om klientens terapi fortsätter

Om klienten ansöker om terapi för det andra eller tredje året ska han eller hon bifoga följande till sin ansökan:

  • en rehabiliteringsrapport som är uppgjord av terapeuten
  • ett läkarutlåtande.
    • Om rehabiliteringen har framskridit planenligt kan utlåtandet ges av den läkare som ansvarar för klientens vård som helhet (t.ex. företagsläkare eller annan behandlande läkare). I annat fall ska klienten bifoga ett utlåtande av en psykiater till ansökan om fortsatt terapi.

Hur rehabiliteringsplanen skickas till FPA

Kom överens med din patient huruvida han eller hon själv lämnar in utlåtandet till FPA eller om det ska skickas för hans eller hennes räkning. Se FPA:s postadresser.

Ge patienten en kopia av rehabiliteringsplanen.

Om du har skrivit ett läkarutlåtande B ska du om möjligt skicka det till FPA elektroniskt. Patienten kan läsa utlåtandet i tjänsten Mina Kanta-sidor och i FPA:s e-tjänst.