Läkarutlåtande B för sjukdagpenning

Anteckna i viktighetsordning de sjukdomar (också ICD-10-koderna) som väsentligt inverkar på arbets- och funktionsförmågan.

Ange vad diagnoserna grundar sig på, hur behandlingen och rehabiliteringen har framskridit och hurdana resultaten är.

Beskriv noggrant färska undersökningsresultat och fynd vid en aktuell klinisk undersökning (= status). Fokusera på resultat och fynd med relevans för ändamålet med utlåtandet.

Det är viktigt att det framgår av intyget på vilken grund diagnosen har gjorts, hur sjukdomen har behandlats och hur den inverkar på arbetsförmågan.

Anteckna i blanketten patientens nuvarande arbetsuppgift och yrke och bedöm patientens hälsotillstånd i förhållande till dem. Bara en yrkesbeteckning räcker inte för bedömning av arbetsförmågan, utan det behövs noggrannare uppgifter om arbetet och de krav som arbetet ställer. I B-utlåtandet ska dessutom patientens utbildnings- och arbetshistoria beskrivas.

Bedöm en arbetslös persons funktionsförmåga utgående från det arbete han eller hon hade före arbetslösheten. Om personen har varit arbetslös länge ska du bedöma hans eller hennes funktionsförmåga i förhållande till det arbete han eller hon söker.

Gör helhetsbedömning av funktionsförmågan. Beakta såväl den fysiska, psykiska, sociala som kognitiva funktionsförmågan.

Gör i utlåtandet en bedömning av de begränsningar som sjukdomen/sjukdomarna orsakar med avseende på en fungerande vardag. Det är viktigt att du bedömer och antecknar undersökningsresultat och dina objektiva iakttagelser från mottagningen utöver det som patienten eller en anhörig berättar. Särskilj på vad som berättats av patienten eller den anhöriga och vad som är dina egna iakttagelser.

Beskriv i utlåtandet också styrkor i fråga om funktionsförmågan och sådant som patienten klarar av trots begränsningarna. Detta gagnar bl.a. planeringen av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering.

I synnerhet i fråga om psykiska sjukdomar rekommenderas det att även strukturerade metoder för uppskattning av funktionsförmågan används, exempelvis SOFAS och SDS.

Det är viktigt att du beskriver hurdan funktionsförmågan är i nuläget och hur du bedömer att den utvecklas.

Ge din uppskattning av hur funktionsförmågan räcker till i förhållande till de krav som patientens arbete ställer. Bedöm om sjukdomen hindrar patienten från att utföra sitt arbete.

I punkten för konklusioner ska den behandlande läkaren presentera sin bedömning av patientens arbetsförmåga, dvs. patientens funktionsförmåga i förhållande till de krav som patientens arbete ställer.  FPA avgör rätten till sjukdagpenning.

Slutsatserna måste grunda sig på anamnesen och undersökningsresultaten som antecknats i utlåtandet samt på dina egna undersökningsrön. Om dessa är motstridiga måste saken utredas.

Under perioden med sjukdagpenning ska arbetsförmågan ställas i relation till de krav som personens eget arbete ställer (= yrkesrelaterad arbetsoförmåga). Slutsatserna i fråga om sjukfrånvaro ska grunda sig på den nedsättning av arbets- och funktionsförmågan som sjukdomen medför. Om du upplever att du inte har tillräckliga förutsättningar att göra bedömningen kan du också låta bli att ta ställning till frågan om arbetsförmågan. Det är dock önskvärt att den behandlande läkaren tar ställning till arbetsförmågan.

När man uppskattar hur länge arbetsoförmågan varar ska man beakta det naturliga sjukdomsförloppet samt möjligheterna att genom behandling och rehabilitering förbättra funktionsförmågan.

Ta också ställning till behovet av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering i punkt 7 i B-utlåtandet. Diskutera med patienten alternativ som stöder återgången till arbetet. Läs mer om stödjande av återgången till arbetet (Privatpersoner).