Coronaåret orsakade inte någon tillväxttopp i användningen av psykofarmaka

År 2020 ökade utgifterna för läkemedelsersättningar normalt, medan användningen av antibiotika och nitropreparat tydligt minskade. Över hälften av finländarna fick läkemedelsersättningar.

Under coronaåret 2020 betalade FPA sammanlagt 1 635 miljoner euro i läkemedelsersättningar. Beloppet ökade med 5,4 % från året innan. Under samma tid betalade läkemedelsföretagen 33 miljoner euro i s.k. återbetalningsavgifter för villkorligt ersättningsgilla läkemedel.

Ökningstakten i fråga om beloppet av läkemedelsersättningar var nästan oförändrad jämfört med de två föregående åren.

Över hälften av finländarna (53 %) fick läkemedelsersättningar. Antalet mottagare, 2 950 000 personer, sjönk med 2,9 % jämfört med året innan. Sammanlagt köpte 3 730 000 finländare ersättningsgilla läkemedel. En del av de här personerna hade läkemedelskostnader som underskred initialsjälvrisken på 50 euro och de fick därför ingen ersättning.

När undantagsförhållandena på grund av coronavirusepidemin började vecka 12 ökade antalet läkemedelsinköp i nästan alla huvudgrupper av läkemedel.

– Man hamstrade läkemedel övergående, säger FPA:s forskningschef Leena Saastamoinen.

Tydligast var ökningen jämfört med vecka 12 året innan inom gruppen av läkemedel vid blodsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, matsmältningsorganens sjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar samt hormonpreparat för systemiskt bruk. Efter tillväxttoppen har läkemedelsinköpen jämnat ut sig till normal nivå inom nästan alla läkemedelshuvudgrupper. 

Ökningen i användningen av psykofarmaka oförändrad

I sjukförsäkringsersättningar för psykofarmaka betalades sammanlagt 86 miljoner euro, dvs. 3,6 % mer än året innan. Ökningen var något större än 2019, då beloppet av ersättningar ökade med 2,6 % från året innan.

Antalet köpare av ersättningsgilla psykofarmaka ökade något mer än tidigare endast inom gruppen antipsykotiska läkemedel, där ökningen var 5,3 %. Ökningen i antalet köpare har dock under tidigare år också varit kring 5 %. Antalet köpare av lugnande medel minskade med 1,9 % och antalet köpare av sömnmedel med 4,8 % från året innan. Antalet köpare av antidepressiva medel ökade med 3 %, vilket är en mindre ökning än under de tre föregående åren.

– Förändringen i användningen av psykofarmaka har väckt frågor särskilt då det har rapporterats att den psykiska belastningen ökade under coronaåret, berättar Saastamoinen. Utifrån FPA:s uppgifter om läkemedelsersättningar verkar det som om användningen av psykofarmaka varken har ökat eller minskat, utan att förändringen följer samma mönster som under tidigare år.

Användningen av antibiotika rasade

Ersättningsgilla antibiotika, dvs. antibakteriella medel, köptes under coronaåret av 991 000 personer. För medlen betalades sammanlagt 9 miljoner euro i ersättningar. Antalet köpare minskade med 27,2 %, men beloppet som betalades ut i ersättningar för antibiotika var nästan oförändrat.

– Orsaken till det minskade antalet köpare är troligen de åtgärder som rekommenderats för att förebygga spridningen av coronaviruset, till exempel färre fysiska kontakter och frekvent handtvätt. Åtgärderna har inverkat minskande på alla infektioner, konstaterar Saastamoinen.

Färre inköp av nitro

Antalet köpare av läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar ökade allt som allt med 1,8 %. Användningen ökade eller var nästan oförändrad i fråga om alla mest använda grupper av hjärtmediciner. Utifrån FPA:s statistik verkar det inte som om vårdunderskottet på grund av coronaepidemin har inverkat på användningen av de läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar som används för långvarig behandling.

Ett undantag var snabbverkande nitropreparat som används vid akuta smärtor i bröstet. Antalet köpare sjönk här med 13,7 %.

– Det har också förekommit i nyheterna att antalet hjärtinfarkter och akuta hjärthändelser har minskat under coronaåret, säger forskningschef Leena Saastamoinen. – Det behövs mer forskning om orsakerna till fenomenet.

Färre inköp av antiinflammatoriska medel i synnerhet under våren och sommaren

Antalet köpare av antiinflammatoriska medel sjönk i fjol med 5,1 %. I synnerhet minskade antalet köpare av det mest använda antiinflammatoriska medlet ibuprofen, som under tidigare år har ökat. Ibuprofen köptes av 760 000 finländare, vilket är cirka 50 000 färre än året innan.

Antalet köpare av opioider minskade med 3,3 %, medan antalet köpare av paracetamol var nästan oförändrat.

 – Under början av 2020 publicerade medierna nyheter om antiinflammatoriska medels eventuella skadlighet vid covid-19. Myndigheterna meddelade dock snabbt att de inte anser att någon sådan risk finns. Nedgången i antalet inköp av antiinflammatoriska medel kan ha ett samband med det här, berättar Saastamoinen. – Att mängden infektionssjukdomar minskat har också kunnat påverka användningen av antiinflammatoriska medel i någon mån.