När arbetsoförmågan blir långvarig – anvisning för läkare | Aktuellt | FPAGå till innehållet
Artikel

När arbetsoförmågan blir långvarig – anvisning för läkare 

Publicerad 18.11.2026

När en person i anställningsförhållande insjuknar går återgången till arbetet oftast smidigt. Om arbetsoförmågan blir långvarig har läkaren en central roll i att tillsammans med patienten diskutera möjligheterna att återgå till arbetslivet. Det är också viktigt att stödja patientens motivation att återgå till arbetet. 

I den här artikeln går vi igenom vad läkaren bör veta om sjukfrånvarons viktiga skeden och om läkarintyg och läkarutlåtanden i olika skeden av sjukdomen. Vi beskriver också hur läkaren kan stödja patientens arbetsförmåga om det finns risk för att arbetsoförmågan blir långvarig.  

Viktiga skeden under sjukfrånvaron

Det finns flera tidpunkter då situationen ska följas upp vid långvarig arbetsoförmåga och tiden med sjukdagpenning som betalas vid arbetsoförmåga. Uppföljningens syfte är att så tidigt som möjligt stödja arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården i utredningen av arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet.

Uppföljningstidpunkterna medför skyldigheter också för FPA. Med hjälp av uppföljning och stödåtgärder försöker man samtidigt stödja återgången till arbetet och förhindra att sjukledigheterna drar ut på tiden och patienten övergår till sjukpension. 

Självrisktiden är i regel den dag personen insjuknar och de följande nio vardagarna. Som vardagar räknas även lördagar och dagar före helgdagar. Man kan inte få sjukdagpenning under självrisktiden. 

Efter självrisktiden betalar FPA sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning. I regel betalar arbetsgivaren lön till arbetstagaren i början av sjukfrånvaron och ansöker om sjukdagpenning till sig själv hos FPA. Annars söker patienten sjukdagpenning själv. Sjukdagpenning ska sökas inom två månader från den dag då arbetsoförmågan började. Läs mer om sjukdagpenning (Privatpersoner).

 

Partiell sjukdagpenning kan sökas genast när arbetsoförmågan på grund av sjukdom börjar eller genast när patienten har kommit överens med sin arbetsgivare om att återgå till arbetet på deltid. Den retroaktiva ansökningstiden är två månader. Läs mer om partiell sjukdagpenning (Privatpersoner).​​​​​​

Om arbetsoförmågan varar kortare tid än två månader, dvs. 60 dagar, ska patienten bifoga ett läkarintyg A till sin ansökan.

När arbetstagaren har varit borta från arbetet 30 dagar ska arbetsgivaren meddela frånvaron till företagshälsovården.  I det här skedet behövs inget nytt läkarintyg eller -utlåtande för FPA.

Om patienten har fått sjukdagpenning i 60 dagar och arbetsoförmågan fortsätter, behöver patienten ett läkarutlåtande BC för ansökan om fortsatt sjukdagpenning.  

Patienten behöver ett BC-utlåtande också om 

  • hen söker partiell sjukdagpenning för mer än två månader 
  • det i början av sjukdomstiden verkar som att arbetsoförmågan på grund av sjukdom kommer att vara över 60 dagar. 

När sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning har betalats för sammanlagt 60 dagar utreder FPA bland annat utifrån uppgifterna i utlåtandet om patienten kunde ha nytta av rehabilitering. FPA kontaktar vid behov patienten och föreslår att hen ska ansöka om rehabilitering. Om den behandlande läkaren märker att det finns ett behov av rehabilitering redan innan, kan hen föreslå rehabilitering i BC-utlåtandet för sjukdagpenning. 

När patienten har fått sjukdagpenning från FPA i 90 dagar behöver hen ett utlåtande från företagshälsovården om sina möjligheter att fortsätta i arbetet. FPA kan avbryta utbetalningen av sjukdagpenning om något utlåtande av företagshälsovården inte har lämnats in. 

Så skriver du ett utlåtande från företagshälsovården om möjligheterna att fortsätta arbeta.

När patienten har fått sjukdagpenning i 150 dagar får hen ett brev från FPA som förutom information om rehabiliteringsmöjligheter även innehåller information om hur man söker sjukpension. 

Företagshälsovården måste vid behov bedöma patientens återstående arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta också när patienten har fått sjukdagpenning i mer än 150 eller 230 dagar. Även dessa utlåtanden ska lämnas in till FPA. 

Om arbetsoförmågan fortsätter kan patienten ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension (invalidpension) hos FPA och hos sin egen arbetspensionsanstalt. Rehabiliteringsstödet är en tidsbegränsad sjukpension. Arbetspensionsanstalterna kan också bevilja partiellt rehabiliteringsstöd och delinvalidpension, men dessa är inte FPA-förmåner. Patienten behöver bifoga läkarutlåtande BC till sin ansökan. 

Innan ett beslut om sjukpension (invalidpension) eller rehabiliteringsstöd meddelas utreder också FPA eller arbetspensionsanstalten möjligheterna till rehabilitering. Utöver yrkesinriktad rehabilitering kan man vid FPA även bedöma behovet av medicinsk rehabilitering. 

Läs mer om rehabiliteringsstöd och sjukpension (Privatpersoner).

Sjukdagpenning kan fås för högst 300 dagar 

FPA kan betala sjukdagpenning för högst 300 dagar, det vill säga för ungefär ett år. I maximitiden inräknas alla dagar under de två föregående åren för vilka sjukdagpenning har beviljats. 

Sjukdagpenning kan betalas på grund av samma sjukdom för ytterligare högst 50 tilläggsdagar om personen efter maximitiden återgått till arbetet och arbetat utan avbrott i minst 30 dagar.  

Därefter kan personen få sjukdagpenning på grund av samma sjukdom på nytt först när hen har varit arbetsför i ett år. Om det är fråga om en ny sjukdom kan sjukdagpenning fås efter självrisktiden. Om patienten ansöker om tilläggsdagar med sjukdagpenning ska du skriva ett nytt BC-utlåtande för hen.

Partiell sjukdagpenning kan fås för högst 150 dagar

FPA kan betala partiell sjukdagpenning för högst 150 vardagar. I maximitiden inräknas alla dagar med partiell sjukdagpenning under de föregående två åren. 

När maximitiden har uppnåtts kan FPA betala partiell sjukdagpenning på grund av samma sjukdom på nytt först efter att personen har varit arbetsför i minst 12 månader. Om det är fråga om en ny sjukdom förutsätts inte att personen har varit arbetsför i 12 månader. FPA utreder om det är fråga om samma sjukdom eller en ny sjukdom.  

FPA kan betala partiell sjukdagpenning på grund av samma sjukdom för ytterligare högst 50 tilläggsdagar om personen efter maximitiden har återgått till arbetet och arbetat utan avbrott i minst 30 dagar.  

Så här gör du upp ett läkarintyg eller -utlåtande

Om arbetsoförmågan varar kortare tid än två månader, dvs. 60 dagar, ska patienten bifoga ett läkarintyg A till sin ansökan. Om patienten arbetsoförmågan fortsätter, behöver patienten ett läkarutlåtande BC.  

Om det är läkaren som förmedlar läkarintyget eller -utlåtandet till FPA behöver patienten inte lämna in det själv. OBS! Arbetspensionssektorn inför elektronisk överföring av BC-utlåtanden i början av 2027. 

Läkarintyg A räcker både vid sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning när förmånen söks för högst 60 dagar. Läkaren kan överföra intyget elektroniskt till FPA, och då behöver inte arbetsgivaren eller patienten lämna in det som bilaga till ansökan. 

Om patienten har fått sjukdagpenning i 60 dagar och arbetsoförmågan fortsätter, behöver patienten ett läkarutlåtande BC för ansökan om fortsatt sjukdagpenning.  

Du kan göra upp ett BC-utlåtande redan i början av sjukdomstiden om det verkar som att arbetsoförmågan varar en längre tid. Patienten behöver ett BC-utlåtande också om hen söker partiell sjukdagpenning för mer än två månader, rehabilitering samt rehabiliteringsstöd eller sjukpension. 

Som läkare är det viktigt att känna till att arbetsförmågan bedöms på ett annat sätt i samband med sjukpension än vid sjukdagpenning.

När patienten ansöker om sjukdagpenning bedöms hens arbetsförmåga i relation till hens eget arbete (definitionen av så kallad yrkesrelaterad arbetsoförmåga).

I fråga om rehabiliteringsstöd och sjukpension bedöms patientens arbetsförmåga i relation till hens vanliga arbete eller annat lämpligt arbete (definitionen av så kallad allmän arbetsoförmåga).

Arbetsoförmåga definieras något olika i folkpensionslagen och i arbetspensionslagarna. 

Hur kan du som läkare stödja patientens återgång till arbetet? 

Kom alltid ihåg att bedöma om patienten kunde ha nytta av rehabilitering ordnad av hälso- och sjukvården, FPA eller den egna arbetspensionsanstalten. FPA ordnar krävande medicinsk rehabilitering, rehabilitering enligt prövning, rehabiliterande psykoterapi och yrkesinriktad rehabilitering.

Läs mer om FPA:s rehabilitering och hitta ett lämpligt alternativ för patienten.

Kunde arbetet anpassas så att det bättre skulle motsvara arbetstagarens arbetsförmåga trots sjukdomen?  Arbetsgivaren kan stödja arbetsförmågan på olika sätt under sjukfrånvarons olika skeden.

Läs mer om stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen.

Patienten kan återgå i arbete på deltid med hjälp av olika förmåner. Hen kan ansöka om partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension hos sin arbetspensionsanstalt. Hos FPA kan man endast ansöka om partiell sjukdagpenning. 

Läs mer om förmåner från arbetspensionsanstalterna vid nedsatt arbetsförmåga (arbetspension.fi).

Läs mer

 

 

Senast ändrad 18.11.2026