Läkarutlåtande BC för sjukdagpenning

När behöver en kund ett BC-utlåtande för sjukdagpenning? 

Kunden behöver ett BC-utlåtande senast när hen har fått sjukdagpenning i 2 månader och arbetsoförmågan på grund av sjukdomen fortsätter.  

Ett BC-utlåtande behövs redan i sjukdomens initialskede om 

• sjukdomen är svår 
• tiden av arbetsoförmåga på grund av sjukdomen är lång 
• det är svårt att bedöma sjukdomens inverkan på arbets- eller funktionsförmågan  
• patienten kunde ha nytta av rehabilitering.  

Bra att veta om villkoren för beviljande av sjukdagpenning 

Sjukdagpenning kan beviljas arbetstagare, företagare, studerande, arbetslösa och personer i andra livssituationer när sjukdomen medför oförmåga att arbeta, utöva ett yrke eller studera.  

Vid sjukdagpenning bedöms arbetsförmågan i förhållande till de krav som kundens arbete, yrke eller studier ställer (definitionen av så kallad yrkesrelaterad arbetsoförmåga). 

Läs mer om sjukdagpenning (Privatpersoner). 

Vem kan göra upp utlåtandet? 

Utlåtandet görs upp av en läkare eller av en medicine kandidat som arbetar i läkaruppgifter.   

Ett utlåtande från företagshälsovården ska göras upp av en företagsläkare eller av en annan läkare som känner till kundens arbetsförhållanden.   

Så gör du upp ett BC-utlåtande för sjukdagpenning 

Uppge följande i BC-utlåtandet: 

1. Ändamålet med utlåtandet 

   • Välj sjukdagpenning som utlåtandets ändamål. 
   • Om du gör upp utlåtandet för ansökan om andra förmåner samtidigt ska du som ändamål också välja de andra förmånerna. 
      
2. Sjukdomar och funktionsnedsättningar som väsentligt inverkar på arbets- och funktionsförmågan, i viktighetsordning 

   • Ange de sjukdomar och funktionsnedsättningar som väsentligt inverkar på patientens arbets- och funktionsförmåga, inklusive ICD-koder. FPA behöver inte uppgifter om sjukdomar som inte inverkar på patientens arbets- och funktionsförmåga. 
   • Ange sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna i viktighetsordning, dvs. först den sjukdom eller funktionsnedsättning som inverkar mest på arbets- och funktionsförmågan.  
      
3. Sjukdomsuppgifter 

   • Förhandsuppgifter 
     • Fyll i uppgifter om patientens nuvarande sjukdom eller huvudsakliga hälsoproblem, t.ex. 
       • när sjukdomen eller hälsoproblemet börjat och hur sjukdomen eller problemet framskridit 
       • subjektiva symtom som patienten uppger 
       • tidigare faser av sjukdomen samt behandlingar. 
   • Datum för klinisk undersökning  
     • Ange datum för den senaste kliniska undersökningen. Om patienten har undersökts redan tidigare ska du redogöra för undersökningstillfällena i förhandsuppgifterna (hur sjukdomen framskridit).  
   • Status 
     • Ange när och hur statusundersökningen gjordes. Ange till exempel om undersökningen har utförts på fysisk mottagning eller videomottagning. Bedömningen av arbetsförmågan förutsätter att patienten undersöks antingen på fysisk mottagning eller videomottagning. Enbart mottagning via chatt uppfyller inte villkoren för bedömning av arbetsförmågan. 
     • Anteckna uppgifter om den kliniska undersökning och intervju som gäller patientens nuvarande tillstånd.  
   • Undersökningar och mätningar 
     • Ange resultat från övriga undersökningar och mätningar som är väsentliga med tanke på ändamålet med utlåtandet, t.ex. resultat från laboratorieundersökningar och bilddiagnostiska undersökningar. 
     • Ange vid behov patientens längd (cm), vikt (kg), viktindex (kg/m2) och datum för mätningen av vikten. 
   • Sammandrag av sjukdomsuppgifterna och sjukdomsprognosen  
     • Ange hur man kommit fram till diagnosen eller diagnoserna och vilken sjukdomsprognosen är efter god vård och rehabilitering.
         
4. Funktionsförmåga 

   • Beskriv hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen inverkar på patientens funktionsförmåga i vardagen. 
   • Anteckna uppgifter om patientens förmåga att klara av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva krav i fråga om dagliga aktiviteter, dvs. arbete, studier, fritidsaktiviteter och hobbyer. Beskriv hur patienten klarar av de dagliga aktiviteterna och hur hen klarar av att ta hand om sig själv och andra.  
   • Anteckna hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen förändrat patientens funktionsförmåga.
      
5. Arbets- och studieförmåga 

   • Ange patientens nuvarande arbete eller yrke. 
     • Beskriv arbetet eller yrket med tillräcklig noggrannhet, eftersom arbetsförmågan i regel bedöms i förhållande till patientens arbete.  
     • Om patienten är arbetslös ska du bedöma hens arbetsförmåga i relation till sådana arbeten som hen haft före arbetslösheten eller som hen söker. 
     • Om patienten är studerande ska du redogöra för hur sjukdomen påverkar hens förmåga att genomföra studier och klara av uppgifter i anslutning till studierna. 
   • Ange vid behov patientens arbetsgivare (en eller flera). 
   • Ange vid behov patientens arbets- och utbildningshistoria. 
     • FPA behöver uppgifterna om arbets- och utbildningshistoria för att kunna fastställa vad som är sedvanligt arbete till exempel när patienten är arbetslös eller när hen länge har stått utanför arbetslivet. 
     • Uppgifterna kan också vara till nytta vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet. 
   • Bedöm hur sjukdomen inverkar på patientens arbets- eller studieförmåga och gör upp en plan för återgång till arbete eller studier.
      
6. Undersöknings- och behandlingsplan 

   • Beskriv den plan som gjorts upp angående patientens hälsotillstånd samt undersökningar och behandlingar och om hur dessa ska ordnas.  
   • Beskriv också tidsplanen för undersökningarna och behandlingarna samt behandlingsmål och förväntade resultat. 
      
7. Bedömning av rehabiliteringsbehovet samt rehabiliteringsplan 

   • Bedöm patientens behov av yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering.  
     • Bedöm om rehabiliteringen är nödvändig för att förbättra eller bevara patientens arbets- och funktionsförmåga. Beakta i din bedömning sjukdomens behandlingsfas. 
   • Anteckna vid behov en plan för patientens rehabilitering och för hur den ska ordnas.
      
8. Slutsatser gällande arbetsförmågan 

   • Välj lämplig slutsats gällande arbetsförmågan. Du kan 
     • rekommendera patienten sjukdagpenning för en viss tidsperiod eller tills vidare 
     • välja alternativet ”Jag tar inte ställning till patientens arbetsförmåga” om du inte har tillräckliga uppgifter för att bedöma arbetsförmågan 
     • välja alternativet ”Jag anser att patienten är arbetsför” om sjukdomen enligt din bedömning inte medför arbetsoförmåga. 
        
9. Distansmottagning 

   • Välj ”Utlåtandet baserar sig på distansmottagning” om utlåtandet har gjorts upp enbart utifrån distansmottagning. 
   • Observera att samma krav på uppgifter och kvalitet gäller för utlåtanden som utfärdas vid en distansmottagning som för utlåtanden som utfärdas vid en fysisk mottagning.
      
10. Övriga bedömningar och undersöknings- eller mätresultat för utlåtandet 

    • Kopiera vid behov in i textfältet övriga bedömningar, undersökningar och utredningar som har anknytning till utlåtandet, t.ex. ett utlåtande av en neuropsykolog eller ett konsultationssvar av en specialistläkare.  
       
11. Den som har gjort upp och den som har undertecknat utlåtandet 

    • Kontrollera och komplettera uppgifterna vid behov.  
      • I regel undertecknas utlåtandet av den som har gjort upp det. Då ingår endast en läkares uppgifter i utlåtandet. 
      • Om den som gör upp utlåtandet är förhindrad att underteckna utlåtandet eller verkar under en annan läkares ledning kan också en annan läkare granska, ändra och underteckna utlåtandet. Då innehåller utlåtandet båda läkarnas uppgifter. 
    • Spara och underteckna utlåtandet. Läs hur utlåtandet ska undertecknas
    • Be patienten om samtycke och förmedla utlåtandet till FPA. Läs hur utlåtandet kan lämnas in på annat sätt.

När ska man föreslå rehabilitering för kunden? 

Det är bra att föreslå rehabilitering för kunden så snart sjukdomen eller arbetsoförmågan uppstår. Företagshälsovården och FPA måste redan under perioden med sjukdagpenning reda ut hurdana förutsättningar kunden har att med hjälp av yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering återgå till arbetslivet eller studierna. Kontrollpunkterna för sjukdagpenningsperioden är till hjälp i detta avseende. 

Hitta lämplig rehabilitering för kunden (Privatpersoner).