Utvecklingsfinansiering: Utveckling av socialförsäkringen 

Syftet med handikappförmånerna är att underlätta och stödja det dagliga livet, rehabiliteringen och vården samt arbetet eller studierna för personer som har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.  

Handikappförmånerna består av tre förmåner: handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och vårdbidrag för pensionstagare. Varje förmån är graderad i tre nivåer: grundbidrag, höjt bidrag och det högsta bidraget. Att förmånerna är graderade i tre olika nivåer kan vara utmanande för såväl kunder som för samarbetspartner. Det kan vara svårt för kunden att förutse beloppet av den förmån som hen eventuellt kommer att beviljas. En stor del av handikappförmånerna beviljas i form av det förhållandevis låga grundbidraget. I en del fall beviljas bidraget för viss tid, vilket innebär att man måste söka bidraget på nytt om det fortfarande finns behov av det. Kunderna gör nya ansökningar eller justeringsansökningar också i syfte att få bidragsnivån höjd. Handikappförmånerna orsakar således mycket arbete med att göra upp utlåtanden inom hälso- och sjukvården. För handläggarna vid FPA går det mycket tid till att avgöra bidragets nivå, och det är också vanligt med besvär som gäller nivån på bidraget. 

FPA beställer en utredning om för vilka ändamål handikappförmånerna används och huruvida det ekonomiska stödet underlättar mottagarens vardag.

Syftet med utredningen är att ta fram information om bl.a. följande frågor:

1. Användningen av handikappförmånen (kundernas, hälso- och sjukvårdens och socialväsendets perspektiv)

   • Hur använder förmånstagarna det ekonomiska stöd som de beviljats?
   • Används pengarna exempelvis för att skaffa tjänster som stöder vården och rehabiliteringen eller för åtgärder som främjar den självständiga funktionsförmågan och rehabiliteringen, eller fungerar handikappförmånerna som ett ekonomiskt stöd för finansieringen av en normal vardag?
   • Använder kunden ur sitt eget perspektiv det ekonomiska stödet på ett ändamålsenligt sätt?
   • Har till exempel grundbidraget sådan praktisk betydelse för kunderna att målen i och syftet med lagen om handikappförmåner uppfylls?
   • Vilken betydelse har handikappförmånen för kunden som en del av den helhet som utgörs av FPA:s andra förmåner och välfärdsområdets handikappservice?
2. Vilka förslag till utveckling av handikappförmånerna ger de observationer som gjorts i samband med utredningen upphov till?

Finansiering kan beviljas till ett belopp av högst 100 000 euro.

Inom hälso- och sjukvården hjälper beslutsstöd (Clinical Decision Support) vårdpersonalen att hantera stora datamängder genom att erbjuda aktuell evidensbaserad information som stöd för det kliniska arbetet. Beslutsstöd har visat sig minska fel, påskynda behandlingsprocesser och förbättra patientsäkerheten. Användningen av automatisering och artificiell intelligens i elektroniska utlåtanden, såsom BC-utlåtandet, skapar nya möjligheter för dataextraktion och produktion av utkast till utlåtanden.

FPA beställer en utredning vars syfte är att ta fram information som stöd för utvecklingen av patientdatasystemen.

Syftet med utredningen är att komma med svar på bl.a. följande frågor:

1. Vilka beslutsstödssystem används inom hälso- och sjukvården i Finland och internationellt?
2. På vilket sätt kan artificiell intelligens och beslutsstödssystem

   • hjälpa läkaren och patienten att identifiera behovet av en förmån och att samla in väsentlig information
   • meddela om uppgifter saknas (till exempel laboratorieundersökningar, rehabiliteringsplan)
   • lyfta fram vård- och behandlingsförslag i enlighet med riktlinjerna för god medicinsk praxis
   • producera standardiserade textavsnitt som försäkringsinrättningen kan använda automatiskt vid förbehandlingen?
3. På vilket sätt kan beslutsstöd och automatisering användas som stöd vid ansökan om hälsorelaterade förmåner och upprättandet av ett BC-utlåtande?
4. Vilka uppgifter kan hämtas automatiskt och hur försäkrar man sig om att nödvändiga uppgifter inte saknas?

Finansiering kan beviljas till ett belopp av högst 100 000 euro.

I och med den reform av ersättningstaxorna som trädde i kraft 1.5.2025 har fokus för sjukvårdsersättningar för mun- och tandvård riktats på förebyggande vård och behandling av sjukdomar i stödjevävnaderna. Även efter reformen finns det över 300 koder som berättigar till ersättning och handledningen och övervakningen i anslutning till dessa kräver resurser.

FPA beställer en utredning där man bedömer vilka möjligheter det finns att utveckla sjukvårdsersättningarna för mun- och tandvård. Utredningen ska innehålla en utvärdering av ett åtgärdsbaserat och ett besöksbaserat ersättningssystem inom mun- och tandvården. Resultaten av utredningen kan användas när man riktar och utvecklar sjukvårdsersättningarna för privat mun- och tandvård.

Syftet med utredningen är att komma med svar på bl.a. följande frågor: 

1. Hur kunde man genom att utveckla sjukvårdsersättningarna för mun- och tandvård påverka sjukfrekvensen och uppsökandet av vård?
2. Vilka är för- och nackdelarna med besöksbaserad ersättning och åtgärdsbaserad ersättning?  
3. Kunde ett besöksbaserat ersättningssystem påverka befolkningens munhälsa? 
4. Hur kunde man vidareutveckla sjukvårdsersättningarna inom den förebyggande mun- och tandvården?

 Finansiering kan beviljas till ett belopp av högst 100 000 euro.

Företagshälsovården har en central roll i stödjandet av arbetsförmågan, och företagshälsovårdens verksamhetsmodeller och innehåll har förändrats avsevärt under de senaste åren. Förändringarna gäller såväl förebyggande åtgärder och praxis för tidigt stödjande av arbetsförmågan som hantering av kostnader. 

FPA beställer en utredning där man granskar hur den här utvecklingen påverkar arbetsförmågan och särskilt de sjukdomar som har betydelse med tanke på arbetsoförmåga. Vidare ska man utreda förändringarnas ekonomiska effekter samt hur olika servicemodeller kan minska kostnaderna för arbetsoförmåga.

Syftet med utredningen är att komma med svar på bl.a. följande frågor:

1. På vilket sätt har företagshälsovårdens verksamhet och innehåll förändrats under de senaste åren?
2. Hur har dessa förändringar påverkat kostnaderna?
3. På vilket sätt inverkar servicemodellerna och innehållet på sjukdomar som har betydelse med tanke på arbetsförmågan och på de kostnader som arbetsoförmåga medför?
4. Vilka typer av nya tjänster kunde ingå i företagshälsovården för att den ska kunna svara mot dagens utmaningar gällande arbetsförmåga, såsom stillasittande, fetma och psykisk ohälsa?

Finansiering kan beviljas till ett belopp av högst 100 000 euro.