Dagpenningar i samband med sjukdom | Privatpersoner | FPAGå till innehållet

Dagpenningar i samband med sjukdom

FPA tryggar inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga genom att betala ut olika dagpenningar under den tid man är borta från arbetet.

Sjukdagpenning betalas som ersättning för inkomstbortfall vid arbetsoförmåga som varar kortare tid än ett år.

Sjukdagpenning betalas efter en självrisktid. För sjukfrånvaro som varar under självrisktiden ska man inte i onödan skicka ansökan till FPA. 

En FöPL-försäkrad företagare kan ansöka om FöPL-dagpenning för självrisktiden eftersom självrisktiden för FöPL-dagpenningen är en dag (dagen för insjuknande). FöPL-dagpenning beviljas högst fram till utgången av självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (1+9 vardagar). 

Sjukdagpenning betalas på grund av arbetsoförmåga för högst 300 vardagar.

Partiell sjukdagpenning stöder en person som inte är arbetsför att stanna kvar i arbetslivet och att återgå till heltidsarbete. En förutsättning för partiell sjukdagpenning är att en arbetstagare som arbetar heltid kommer överens med sin arbetsgivare om att arbeta deltid. Arbetstiden ska minska med 40–60 procent från det tidigare. Partiell sjukdagpenning betalas för högst 150 vardagar.

Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas till den som förordnats att utebli från arbetet, isoleras eller hållas i karantän på grund av en smittsam sjukdom. Den betalas så länge som förordnandet om att utebli från arbetet varar.

En person som donerar ett organ, vävnad eller celler kan få donationsdagpenning för den tid av arbetsoförmåga som orsakas av att donatorn genomgår ingrepp och undersökningar i samband med donationen.

Beloppet av sjukdagpenningen, den partiella sjukdagpenningen och donationsdagpenningen grundar sig på årsinkomsten. I samband med smittsam sjukdom ersätts inkomstbortfallet i sin helhet. Se beräkningsformeln för sjukdagpenning

Senast ändrad 16.2.2024

Vad tycker du om sidan?